§1 Föreningen heter  Mynämäki prosten Gustav Lönnmarks släktförening r.f. och dess hemort är Helsingfors och dess verksamhetsområde sträcker sig över hela landet.

§2 Föreningen strävar till att upprätthålla släktens traditioner, uppbevara historiskt material över släkten och dess förfäder, hedra minnet av tidigare generationer samt befrämja samhörighet medlemmar emellan och stöda släktens medlemmar på olika sätt så vitt möjligt.

§3 Föreningen strävar till att förverkliga sina mål, genom att:

 - ordna släktmöten där medlemmarna kan bekanta sig med varandra

 -  kartlägga olika skeden av släkten och att insamla material angående den

-  katalogisera släkttavlor.

Föreningen kan använda sina tillgångar för att stöda släktforskningen samt införskaffa och förvara minnesmärken och samlingar enligt styrelsens gott finnande. Föreningen kan för sina ändamål grunda fonder, emottaga gåvor och testamenten och äga fastigheter.

§4 Som medlem i föreningen kan styrelsen godkänna varje person som fyllt 18 år och som härstammar på fars eller mors sida från Gustav Lönnmark, som var född 1813 och dog 1886, eller som är ingift i släkten.

§5 Styrelsen godkänner ansökningar till medlemskap eller avskeden och bekräftar dem. Styrelsen upprätthåller  föreningens medlemsregister. Styrelsen har rätt att säga upp en medlem som genom sin verksamhet har skadat föreningen eller med sin verksamhet visat sig vara olämplig.

§6 Barn till medlemmar som är under 18 år och som vill bli medlemmar kan styrelsen godkänna som ungdomsmedlemmar. De behöver inte betala medlemsavgift och har ej rösträtt. Men däremot har de rätt att uttala sig vid föreningsmötena.

§7 Enligt styrelsens förslag kan släktmötet inbjuda som hedersmedlem personer som är speciellt meriterade i släktens verksamhet. En hedersmedlem behöver ej betala medlemsavgift.

§8 En medlem bör betala en medlemsavgift till föreningen, vars storlek bekräftas av föreningens årsmöte.

§9 Årsmötet väljer styrelsens medlemmar, deras suppleanter och föreningens ordförande för tre år i gången. Till styrelsen hör minst fem (5) och högst tio (10)  medlemmar. Man strävar till att fördela platserna mellan de olika släktgrenarna. Styrelsen väljer inom sin krets en viceordförande och utser de andra nödvändiga funktionärerna. Kassör och sekreterare kan vara utanför styrelsen.

§10 Styrelsen samlas på kallelse av ordförande eller om ordförande är förhindrad av viceordförande och är beslutsberättigad då hälften av medlemmarna, medräknat ordförarande eller viceordförande är på plats. Besluten fattas med absolut röst majoritet.

§11 Föreningens namn tecknas av ordföranden eller skattmästaren var för sig.

§12 Föreningens räkenskaper (konton?) avslutas varje kalenderår och de måste lämnas till revisorerna inom februari månad. Revisorernas utlåtande skall lämnas till styrelsen inom påföljande mars månad.

§13 Föreningens årsmöte hålls under påföljande april-september månader. Styrelsen bestämmer tiden och platsen för mötet. Meddelande om det stadgeenliga årsmötet skall kungöras skriftligen till föreningens medlemmar minst 14 dygn tidigare. Till släktmötet kallar styrelsen släktmedlemmarna liksom till årsmötet. Släktmötet hålls med 3 års mellanrum i samband med årsmötet.  

§14 Styrelsens ordförande öppnar årsmötet. Där behandlas  följande ärenden:

1. Val av mötets ordförande 

2. Mötets laglighet och beslutförhet konstateras

3. Val av mötets sekreterare och två protokolljusterare som samtidigt fungerar som rösträknare 

4. Verksamhetsberättelsen, kontona, boksluten och revisorernas utlåtande framförs

5. Boksluten fastställs och man besluter om ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och de andra    kontoansvariga.

6. Fastställande av anslutnings- och medlemsavgifter

7. Val av två revisorer och suppleanter till dem

8. Beslut om antalet styrelsemedlemmar

9. Val av styrelseordförande, styrelsemedlemmar och deras personliga suppleanter 

10. Behandling av annat som nämnts i mötesinbjudan

På årsmötet, som är inte ett släktmöte, behandlas ej paragraferna 8 och 9.

§15 På årsmötet har varje närvarande medlem, som har betalat anslutnigs- och medlemsavgift samt hedersmedlemmarna rösträtt. Omröstningen är öppen. Det förslag som har fått mest röster blir giltigt. I fall rösterna faller jämt, avgör ordförandes röst. Jämna val avgörs dock med lottdragning. 

§16 Beslut att ändra dessa stadgar eller upplösning av föreningen kan göras endast på föreningens årsmöte, om man uttryckligen nämnt det på mötesinbjudan. Beslutet fattas med ¾ majoritet av de givna rösterna.

§17 Om föreningen upplöses, måste man samtidigt bestämma närmare, hur egendomen skall användas enligt reglerna i § 2 för att utveckla föreningens mål.

 
Den första manliga personen som bar namnet Lönnmark kommer från Gammelby i Ulvsby. Ursprungligen hette han Henrik Henrikson (f. 1787). Han flyttade till Björneborg med sin fru Maria Markusdotter år 1822.  Henrik  Lönnmark var först en sjöman, sedan en timmerman. Hans föräldrar hette Henrik Mattson (f. 1747) och Lisa Mickelsdotter. Lisa Mickelson kom  från  byn Suosmeri i Ulvsby från ett släkt som hade börjat använda namnet Lönnmark. Denna släkt i sin tur härstammar från en tidigare generation som bodde i byn Jaakkola i Ulvsby . Man tror att namnet Lönnmark har gått i arv tre gånger genom en kvinlig person i Lisa Mickelsdotters släkt.

Henrik Mattsons far hette Matts Mattson (f.1707) och hans mor Anna Henriksdotter.

Alltså är Matts Mattson den första stamfadern man vet om. Matts Mattsons son Henrik Mattson och hans fru Lisa Mickelsdotter hade fyra barn: Maria (f. 1777), Lisa (1781), Henrik (f. 1787) och Juliana (f. 1784). Av dem fick endast Henrik avkomlingar.

Henrik Lönnmark och hans fru Maria Markusdotter fick fem barn. De två äldsta Johan (f. 1809) och Adam (f. 1811) hade inga arvingar. Det tredje barnet Gustav (f. 1813) gifte sig med Maria Elisabet Langell och verkade som kyrkoherde I Mynämäki. Det fjärde barnet Henrika Adolfina (f. 1816) gifte sig med sjömannen Gustav Rostedt. Och det yngsta Maria Helena (f. 1820) vigde sig med Adria Masen.

Prosten Gustav Lönnmark i Mynämäki fick åtta barn med sin fru Maria Elisabet . Det första Gustav Alfred  f. 1842) gifte sig med Sofia Matilda Malm och verkade som prost i Parkano. Det andra barnet Maria Adelfina (f. 1844) dog som prematur. Det tredje barnet Alexandra Charlotta (f. 1847) gifte sig med länsmannen, länskanslisten Otto Julius Malm. Det fjärde barnet  filosofie magister  Frans Alexander Lönnmark (f. 1849) gifte sig med Clara Sofia Alenius . Han verkade som lektor vid Björneborgs lyceum. De tre följande barnen hade enligt vad man vet  inga arvingar: Carl Albert (f. 1852), Henrika Matilda (f. 1854) och Augusta Amanda (f. 1857). Det yngsta barnet Ludvig Leonard (f. 1860) gifte sig med Augusta Alexandra Sacksen och verkade bl.a. som kaplan i församlingen i byn Alhainen.

Prosten Gustav Lönnmark i Mynämäki var specielt intresserad av finska språket och var sråkligt begåvad. Han har publicerat bl.a. Nyttiga tidsfördriv för vanligt folk (Vasa 1844), Katekes predikan till barn som översättning (1845) och De kristliga barns lärare (Vasa 1849). Dessutom verkade han aktivt i samhällslivet. Under hans ledning hölls sockenmöten där man bestämde bl.a. om uppförandet av landsvägar och broar. Trots faderns kristliga uppfostringsprinciper gick det färgrika rykten om hans fyra barns glada göranden. Det har påståtts att den yngre prosten Gustav Lönnmark skulle ha givit nattvard I berusat tillstånd.

I Sofia Matildas släkt, som var frun till prosten Gustav Lönnmark  i Parkano, finns det en stor skara berömda personer. Sofia Matildas far härstammar ur släkten Malm och mor ur släkten Roos. Handlanden Nicklas Malm (f. 1724) var Sofia Lönnmarks fars farfar och J.L.Runebergs mors farfar. Farfadern till Sofia Lönnmark var kommerserådet Per Malm (f. 1768), och hans två barnbarn Hilda och Amalia Malm gifte sig med bröderna Donner. Deras ättlingar är bl.a. Henrik Otto, Otto och Jörn Donner. Sofia Lönnmarks kusin Otto Malm (f. 1838) ansågs vara den rikaste mannen i Finland på sin tid. Han gifte sig med sin kusin Maria Malm (f. 1849). Efter att ha blivit änka tidigt egnade Otto Malm sig till välgörenhet. Han grundade i Jakobstad ett sjukhus och en skola och lämnade en stor arvedel åt staden. En avkomling av släkterna Roos ( Sofia Lönnmarks  mammas släkt) och  Franzen är bl.a. Olof Palme.

Trots att det officilla namnet av vår släktförening har varit Mynämäen rovasti Gustav Lönnmarkin sukuseura r.y. (= Släktföreningen av Prosten Gustav Lönnmark i Mynämäki) är medlemmar av vår förening ättlingar till prosten Gustav Lönnmark i Parkano. Hans barn hette:

  • Aina Maria Vatunen född Lönnmark ( f. 1866)
  • Uno Gustav Alexander (f. 1868)
  • Hugo Alfred ( f. 1870)
  • Ivar Hjalmar Valdemar ( f. 1871)
  • Johan Wäinö Gustav (f.1876)
  • Signe Sofia Rikkonen född Lönnmark ( f.1877)
  • Armas Gunnar Alfred (f. 1881)
 

Om föreningen

Vår släktförening grundades  år 1984. Men tanken på att grunda en släktförening uppstod när  Margareta och Heikki Kivioja hade bjudit Teuvo och Hissu Vahervuori till sig på visit i början av 1980-talet. De planerade  ett utvidgat familjesällskap där kusiner och även en större släktskara kunde hålla kontakt. För att utveckla tanken bjöds  Maj-Britt och Aulis Hakkarainen, Sven och Benita Kock, Totti och Liisa Liljeström och Päivi Mäkelä att vara med. Ett oformelt sammanträde hölls år 1983. Därefter har verksamheten pågått.

Första officiella släktmötet hölls år 1984  i Tusby på Krapihovi. 60 personer hade anmält sig men plötsligt anlände en busslast med släktkära gäster och så blev vi 150 personer inalles. Krapihovi hade svårigheter att få oss alla placersde. Stämningen var hög och det kändes somom det fanns ett behov av denna verksamhet. Där började Sven Kock med sina utomordentliga, intressanta föreläsningar om våra förfäder.

Officiellt anmäldes släktföreningen till föreningsregistret år 1989. Efter den första ivern har deltagarnas antal sjunkit betydligt. Enligt föreningens stadgar håller vi ett släktmöte vart tredje år. De första möten hölls på olika platser med anknytning till vår släkthistoria. Senare har vi också haft några möten på båtkryssningar.

Under släktmötena välges en styrelse och en ordförande för 3 års period.

Teuvo Vahervuori valdes till första ordförande. Till släktföreningens styrelse försöker man välja en representant från varje släktgren. Släktföreningen har utnämt tre hedersmedlemmar Teuvo Vahervuori, Sven Kock och Margareta Kivioja.

Släktföreningens ordföranden:

Teuvo Vahervuori            1984-1993

Heikki Rikkonen               1993-1998

Aarre Joensuu                  1998-2008

Hilkka Vahervuori            2008-

Släktförenigen har ända från början utfört värdeful släktforskning. Till första släktmötet gjorde Päivi Mäkelä med hjälp av Hissu Vahervuori och Sven Kock släkttavlor om prosten Gustav Lönnmarks (prosten i Mynämäki) och Gustav Lönnmark den yngres (prost i Parkano) frus släkter. De baserade sig på tidigare kunskaper om släkterna Malm och Roos som redan fanns till förfogande.

Under Aarne Jounsuus ordförandeskap har Ulla Kotiranta och Anna Matikka fortsatt med undersöknigarna och de nuvarande släkttavlorna grundar sig på prosten Gustav Lönnmark från Mynämäki.

Under Heikki Rikkonens ordförandeskap gjordes en släktvimpel, som Tuula Lönnmark konstuerade.

Den nyaste anstrengningen är att få tillstånd dessa internetsidor om föreningen.